Ett år av skrivande

Fiktiv bild som illustrerar inlägget Jag har lagt lite tid på att inventera kristendomens lokaler i Göteborg. Jag har nämligen tänkt göra studiebesök hos lite olika samfund under våren 2026. Tanken är att det ska bli en del blogginlägg kring det. Min naiva uppskattning av antalet kyrkor - utan att försöka tänka eller räkna - var nog ett trettiotal eller något ditåt. Jag häpnade när jag upptäckte hur många det faktiskt finns. Till slut var jag uppe i 103 stycken! Då har jag inte räknat de som ligger ute på öarna, vilket är ytterligare ett tjugotal. Hälften av kyrkorna tillhör Svenska kyrkan. En handfull är ortodoxa och ett par katolska. Sen har vi Engelska kyrkan och Norska kyrkan (Tyska kyrkan tillhör Svenska kyrkan). Resten är frikyrkor, och de finns av alla de slag. Jag har bara fyra månader på mig under 2026 att undersöka kristendomen, så jag kommer inte hinna besöka alla dessa kyrkor. Men lite stickprov får jag väl ta. Vi får se hur jag griper mig an det. Bild Google ...

Idag var jag ute och gick i solen. Så härligt det kändes! Det var som att även fåglarna var gladare än vanligt. Jag fick syn på en gröngöling i det lilla skogspartiet vid cykelvägen. Det är inte ofta man får syn på den annars. Under flera veckor har det varit mulet. Det är ju för trist. Vissa man pratar med anser att allt vore mycket trevligare om det bara var snö, för då känns det ljusare. Ta Umeå som exempel. Där är det jättemycket snö om vintrarna. Och det är inte alls lika ofta mulet som här i Göteborg, långt ifrån. Men dagen är två timmar kortare på vintern. Två av mina söner har bott i Umeå, och de upplevde det som att dagen var så kort att de inte hann uppskatta den. Hur ska man tänka? Är det dagsljus man vill ha, eller räknas bara de timmar solen lyser från en blå himmel? Är det ett plus att solen är uppe länge, även om den döljs av gråa moln? Eller är varje grå timme ett minus? Jag funderar på om man kan jämföra Göteborgsvintern med ett dåligt förhållande. Man har vi...

Jag har på sistone upptäckt bell hooks. Hon var en feministikon som förde upp svarta kvinnors erfarenheter på agendan. Hon skrev mängder av böcker. En handlar om kärlek. Jag kan rekommendera den, hon har intressanta infallsvinklar. Det finns ett helt avsnitt av podden Filosofiska rummet som tar avstamp i boken. I en intervju från 2002 på YouTube gör hon mig avundsjuk genom att berätta att hon läser en fackbok om dagen! Plus en eller två kriminalromaner! Hur i hela friden hann hon med? Klippet är från programserien Freedom of Speech . Hon förutsäger där, alltså 2002, att det amerikanska samhället kommer att bli mer förtryckande och negativt till att höra sanningen. Det har ju besannats nu, i kvadrat. Hon var en visionär. Hoppas hon får rätt även i positiva förutsägelser. Länkar - bell hooks bok Allt om kärlek - Filosofiska rummet om bell hooks - Intervju med bell hooks 2002 Bild Wikimedia

Jag har, liksom väl de flesta, länge vetat att det finns en lista över världsarv som skyddas av FN:s organ UNESCO. Det är sånt som nationalparker och unika byggnadsverk. Kinesiska muren är ett. Men idag upptäckte jag till min förvåning att UNESCO även utser immateriella världsarv. Det är alltså inte fysiska saker, utan kulturyttringar av något slag som man vill slå vakt om. Man har hållit på med det sedan 2008. Sverige har hittills fått med fyra företeelser på den här listan. Den är den gamla fäbodskulturen som lever kvar på sina håll, nyckelharpospel och traditionen med klinkbyggda båtar. Och så något man har hållit på med i Kronobergs län ett tjugotal år, nämligen aktioner för att blåsa liv i och bevara den munstliga berättartraditionen. Är något av detta typiskt svenskt? Eller är det för att det inte är typiskt svenskt (längre) som det ska skyddas? Listan är något ojämn. Italiens hela matkultur är en post på den. Behöver den skyddas? Jag vet inte om den är hotad, precis. So...

Mitt hem i Göteborg Jag har varit kattvakt i Uppsala i nästan tre veckor. Jag har inte varit borta så här länge från mitt hem sen jag var scientolog på 80-talet och gjorde långa resor till högkvarteret i Florida. På den tiden funderade jag inte särskilt mycket, jag bara tog min väska och åkte. Nuförtiden blir jag nervös så fort jag inte har koll på nån detalj. Det var skönt att till slut komma hem till omgivningar som jag vet det mesta om, och till ett hem som är ordnat efter mina vanor. Jag måste säga att jag uppskattar mycket mer nu att det finns. Man måste resa bort för att kunna komma hem. Bilder egna foton

Jag lussade under hela min uppväxt, från att jag var fem år tills jag var sjutton. Sen blev det väl några lussemorgnar hemma när jag hade små barn. Numera lussar jag inte, men jag försöker varje år se till att jag får se ett Luciatåg. Gärna live, men om inte det går så tittar jag på SVT:s sändning. Jag blir alltid rörd. Den första text jag lärde mig till Luciasången trodde jag länge var den enda som existerade. Det var den som börjar så här: Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som sol'n förlät skuggorna ruva Fullt av ålderdomliga ord. Jag minns att jag frågade mamma vad de betydde. Men texten är inte så gammal som det verkar. Författaren hette Arvid Rosén, och han skrev medvetet en text som skulle låta gammaldags fast året var 1928. Visserligen nästan för hundra år sen vid det här laget, men man sa inte "stuva" istället för "stuga" eller "förlät" istället för "glömde" ens då. Så småningom upptäckte jag att värl...

Pumpen över S:t Eriks källa nära Uppsala domkyrka Jag är född den 18 maj. Det är Erikdagen. Min mormor tyckte att jag skulle heta Erika, men mamma höll inte med. Jag fick det inte ens som andranamn. När jag var liten brukade jag leka att jag hade det som ett hemligt namn. Så småningom byggde jag ut det till en fantasi om ett helt annat liv i skepnad av en rik och populär flicka som hette Erika och bodde i ett stort hus. Nu har jag lärt mig att det finns en historia bakom att Erik har namnsdag just 18 maj. Det är dödsdagen för Sveriges nationalhelgon. Han var kung i Sverige, och ska detta datum 1160 ha halshuggits av elaka danskar som ville ta över. Det skedde på en plats i Uppsala där det idag finns en vattenpump. Den står på S:t Eriks torg. Enligt legenden sprang det upp en källa där kung Eriks huvud föll, och åtminstone är det så att källan existerar. Det där med att källor springer upp där gudfruktiga människor dör på grund av något missdåd är nåt jag har stött på ett anta...

Igår kom högskolornas antagningsbesked inför vårterminen. Sajten Antagning.se hade i år infört en nyhet: De satte alla besökare i kö under den första dagen med hårt tryck på servern. Man kunde välja att få ett mail när det var ens tur. En räknare visade hur lång tid det var kvar tills man släpptes in. Funkade faktiskt väldigt bra. Jag hade sökt ett helt gäng kurser inom religionsvetenskap och teologi, eftersom jag ska studera kristendomen under våren och blogga om det. Jag kom in på flera av kurserna. Men ville bara läsa en. Åtminstone bara en åt gången - ett par av dem går efter varandra. Det bar mig emot att räkna ole, dole, doff. Hur skulle jag välja? Jag gjorde helt enkelt så att jag gick in på appen TimeEdit och kollade schemat för kurserna. Vilka tider, vilka dagar? Och sen var saken klar! Jag ska läsa kursen Kristen troslära i historia och nutid . Det är ju lite spännande att kristendom inte helt självklart bara är det som står i Bibeln - det har skett tusen olika tolk...

Idag är det allmän flaggdag i Sverige. Nobelprisen delas ut. Pompa och ståt. Nobelpriset har ett tjusigt rykte. Att vara Nobelpristagare är fint i hela västvärlden, kanske i övriga världen också. Det har till och med funnits en spermabank som sades innehålla spermadonationer från Nobelpristagare. Jag förstår tanken, för Nobelpristagare anses väl vara mer begåvade än genomsnittet. De är dock ofta även ganska gamla när de mottar priset. Det ökar statistiskt sett risken för missfall och sjukdomar pga skadat DNA. Så kanske det inte var nån bra idé ändå. Rent ekonomiskt är inte Nobelpriset enastående numera. Det instiftas fler och fler priser med enorma prissummor. Det är bland annat några multimiljardärer som vill konkurrera med sina priser. Fast de delas ju inte ut av en kung. Och åtföljs inte av en så storslagen bankett som Nobelpriset. Jag brukar titta när efterrätten bärs nedför den stora trappan i Blå hallen av alla servitörer medan en symfoniorkester spelar. Kan det bli...

En astrobiolog och en präst samtalade igår på Katedralcaféet i Uppsala. Ämnet var typ "kommer utomjordingar till himlen när de dör?". Jag hade sett fram emot att höra svaret. Jag är intresserad av rymden, och har läst två kurser på Götebors universitet för astronomen Maria Sundin. Den första var Interstellär kommunikation och den andra Livsbetingelser i universum . Det var seriösa, vetenskapligt grundade kurser - vilket jag inte hade trott från början, jag sökte mest som en kul grej. Att fundera över utomjordiskt liv är spännande. Förr var kyrkan väldigt snäv i sin syn på vem som kunde komma till himlen. Det var bara de som levat efter att Jesus dog på korset, trott på honom och genom det fått frälsning. Alltså ingen av alla de miljoner som levat innan, och ingen som råkat födas på en plats där informationen om Jesus inte nått fram. Så orättvist. Idag har man vad jag vet mildrat synen på detta. Men vad tänker man om de varelser som sannolikt finns på andra håll i uni...

Idag vaknade jag ur en lång mardröm där min man grejade med en diskmaskin som blev alltmer komplicerad. Jag försökte läsa i den tjocka instruktionsboken medan diskmaskinen gick. En stor del av den lossnade mer och mer, och vatten sprutade över köket. Jag försökte skrika. Det var då jag vaknade. För att få lite trevlig stämning försökte jag förtvivlat sätta i kontakten till de små LED-lamporna ovanför sängen, men det gick bara inte. Jag vacklade iväg till badrummet medan jag grät. Katten jamade uppfordrande och gutturalt. Jag gjorde i ordning hennes medicin, utblandad med god röra efter alla konstens regler. Hon åt den inte. Sen rörde hon inte heller sin mat fast jag värmt den och allt. Då gick jag och la mig igen. Även för en pensionär kan en måndag vara tuff. Bild eget foto

Konstskåpet på Gustavianum i Uppsala är fantastiskt. Dels som hantverk - det sägs att trettio hantverksmästare höll på i sex år med de sex likadana skåp som totalt byggdes i Augsburg på 1600-talet. Det innehåller en mängd lådor och utfällbara delar, och mittdelen kunde ursprungligen snurra på kullager! Det är väldigt vackert att se på. Men det mest fascinerande är för mig innehållet. Många av de små sakerna är uppsatta bakom glas på museet, och man kan trycka på pekskärmar för att läsa om varje grej. Det är tandpetare av ben, otroligt fint utsirade. Mineraler och stenar. Spel av olika slag. Kirurgiska instrument. Sjöhästar och snäckor. Små konstgjorda insekter i nötskal. Olika, för den tiden avancerade, mätinstrument. Mynt och medaljer. Och så vidare. En virginal - ett litet klaviaturinstrument - låg en gång dold i ett av de övre facken. Den har plockats fram, och vi fick höra en av de tre melodier den kan spela själv med hjälp av ett spelverk. Ett sånt här konstskåp är en min...

"Kärleksbrev bör betraktas som lika komponerade som till exempel romaner, juridiska dokument eller debattinlägg. Därför måste man vara försiktig med att utläsa subjektiva känslor ur dem ty de kan aldrig kopplas loss från sin tids konventioner och stereotyper." - Brita Planck, Förnuft eller känsla: Adel, kärlek & äktenskap Bild eget foto

På Nordiska museet i Stockholm möts man av en jättestaty av Gustav Vasa i den enorma entréhallen. Det är Carl Milles som har gjort den, och hans fru som har färglagt den. Gustav Vasa symboliserade på tiden för museets tillkomst (det stod klart 1907) allt det man som svensk kunde vara stolt över. På sockeln står det "Warer Swenske". Det är ett citat från en dikt där svenskheten beskrivs som hjältemod i alla väder. Det där med det svenska hjältemodet har väl avklingat något idag. Men Gustav Vasa är till min förvåning med i årets julkalender. Han dyker upp av misstag när en sorts tidsmaskin används - och han är allt annat än hjältemodig. Han är rädd för danskar, hatar att åka skidor och smaskar i sig kopiösa mängder godis. Han blir ständigt uppläxad av den 11-åriga huvudpersonen Clint. Undrar vad nationalromantikerna 1907 skulle sagt om det. Kul ändå att Gusav Vasa fortfarande är en kändis femhundra år efter sitt trontillträde. Länk Dikten Varer svenske Bi...

Alla har väl hört talas om Hitlers "tredje rike". Det var det som skulle införas när nazisterna hade tagit makten över Europa. Hitler inspirerades till den här idén av en av Henrik Ibsens pjäs Kejsare och galilé . Den handlar om en kejsare som drömmer om att vara hårför diktator samtidigt som han lever enligt de kristna idealen. Det är Ibsen själv som kallar det rike som ska bli resultatet för "det tredje riket". Hitler var besatt av pjäsen och av idén om kejsaren som en frälsare som offrar sig för sitt folk. Idén om "det tredje riket" hade funnits tidigare, bland kristna tänkare. Det första riket var då tiden före Jesu födelse, det andra riket började vid Jesu födelse - fram tills ett tredje, evigt rike skulle framträda. Det har även funnits en annan dröm om ett storslaget, evigt rike som skulle vara det tredje i raden. I slutet av 1400-talet började man prata i Ryssland om att Moskva var "det tredje Rom". Efter att det romerska riket ...

Kung Knut Erikssons sigill Somliga tycker att vi har för mycket invandring nu. Undrar vad de hade tyckt om de levat i Sverige på medeltiden. Då kryllande det av tyskar i vårt land. Visby var en tysk koloni. I städerna var minst hälften av borgarna tyskar, och svenskarna la sig till med tyska ord och uttryck. Vi hade till och med en tysk kung ett tag. Det började med att Knut Eriksson i slutet av 1100-talet slöt ett avtal med fursten i Lybeck. Knut var imponerad av den tyska kulturen och ville gärna importera den till vårt land. Tyskarna hade (för den tiden) ståtliga städer, de hade administrativt kunnande och en fin hovkultur. De hade pengar! Själva hade vi mest idkat byteshandel tidigare. Tyskarna bosatte sig mest vid kusterna, men de kom faktiskt så långt in i landet som till Jönköping och så långt norrut som Bergslagen. De blev våra förebilder på många plan. Deras språk var den form av tyska som kallas platt-tyska eller lågtyska. När tyskarnas dominans över Östersjön och den...

"Jämt det står i pressen krig och nöd på varje rad. Våld och förtryck det gör mig ledsen, men kaffe och bullar gör mig glad." - Tage Danielsson Jag har ända sen slutet av 1990-talet undvikt att läsa och titta på nyheter. De är väldigt inriktade på allt som är hemskt och fel med världen, och jag mår dåligt av det. De dåliga nyheterna fastnar som en loop i hjärnan. Jag får svårt att sova. Jag är inte ensam om det här, jag har pratat med många människor som känner att nyhetsflödet inte för med sig något gott i livet och har slutat följa det. Vissa känner att de ändå vill läsa nyheterna för att "hänga med". The Guardian publicerade 2013 en artikel som heter News is bad for you - and giving up reading it will make you happier . Det är en av tidningens mest lästa artiklar någonsin. En av poängerna i artikeln är att nyhetsflödet inte avspeglar det viktiga som händer i världen, bara det mest sensationella. Dessa sensationer, negativa sådana, blir som en drog...

Idag öppnar många ivriga barn - och vuxna - första luckan i sin adventskaleder. Idag kom också det första avsnittet av SVT:s julkalender. Årets serie heter Tidstjuven . Det verkar lovande. Jag gillar ju tidsresor, liksom jag gillar science fiction i allmänhet. En sak jag stör mig på är ordet "julkalender". När jag googlar får "julkalender" 6,7 miljoner träffar, medan "adventskalender" får 49,5 miljoner träffar. Det verkar ändå som att folk som skriver på svenska tycker att "adventskalender" är det rätta ordet. Faktum är att det är TV som ligger bakom ordet. Dåvarande Sveriges Radio-TV bytte ut ordet i sin tablå 1971. Det skedde i en politiskt radikal tid, och jag tippar att ansvariga tyckte att man inte ville att programmen skulle associeras med kyrkans adventsfirande. Eller också tyckte man bara att "julkalender" var lite popigt för att det var kortare. År 1973 släppte Sveriges Radio-TV hela kopplingen till advent genom att...