Låt nr 8 - Det tycker jag är skönt


Jag 2004

Här kommer nästa låt i serien om The Mood Elevators, duon med mig och min dåvarande partner Björn. Vi är fortfarande kvar i den första tiden, dvs hösten 2004. Vi var som mest produktiva då. Det var ett rus, både genom vår ömsesidiga förälskelse och genom att vi hade hittat någon att skapa musik med.

De flesta låtar utgick från något Björn komponerat. Det kunde vara allt från en mer eller mindre färdig låt (med melodi) till en liten snutt av bakgrundskomp. Huvudsaken var att jag blev inspirerad till att skriva en text och sjunga. Om det fanns en färdig melodi använde jag den ibland, men ofta bara delar av den.

Många av våra låtar har jag alltså själv gjort melodin till. Så är det med den här låten. Man kan ju fråga sig om det är jag som är upphovsperson till musiken då. I så fall skulle Björn bara ha rättighet till arrangemanget, vilket verkar orättvist. Vi bestämde ganska tidigt att vi skulle göra som Paul McCartney och John Lennon och dela på upphovsrätten till alla låtar. Oavsett vem som gjorde vad så skulle den ena inte gjort sin del utan den andra, resonerade vi.

I oktober 2004 var jag i Stockholm för att gå på Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Då bodde jag såklart hos Björn, och vi passade på att göra klart flera låtar och börja på nya. En låt som tillkom då var "Det tycker jag är skönt".

Björn hade gjort en bakgrund med en lojt svängig bossanova. Jag tyckte det var väldigt somrig musik. Det var som sagt oktober, men i mitt hjärta var det fortfarande sommar. Jag satte mig ner med penna och papper och listade en massa saker som jag förknippade med sommaren. En sorts brainstorming. Sen puttade jag ihop vissa av de olika sakerna till verser. Jag kom på att jag skulle sluta varje uppräkning i en vers med "det tycker jag är skönt".

Allt är grönt
Fåglar sjunger, människor skrattar
Man kan fika ute
Det tycker jag är skönt

Viken glittrar, barnen badar
Inga måsten
Jag är ledig
Det tycker jag är skönt

Himlen är blå
Solen värmer
Min själ får alla färger
Det tycker jag är skönt

Vad man lever upp!
Det är ett annat liv i en annan tid
Det tycker jag är skönt

Himlen är blå
Solen värmer
Min själ får alla färger
Det tycker jag är skönt

Ett par saker i listan förtjänar ett särskilt omnämnande. Först "man kan fika ute". Jag älskar att fika. En kompis till mig går så långt som till att säga att det är det hon förknippar allra mest med mig. För mig är det riktig sommar när jag kan sitta i skuggan på ett café och det är precis lagom temperatur. Det är det jag längtar efter hela vintern. Så det var givet att den saken skulle komma med i den färdiga låten.

Den andra frasen jag vill nämna är "min själ får alla färger". Jag har stulit den från en gammal flamma. Han var nyförälskad i mig när han sa "jag får så vackra färger i själen av dig". Det var ju helt underbart sagt. Tyvärr blev förhållandet i sin helhet inte lika fint. Men frasen överlevde i mitt medvetande och fick komma med i den här hyllningslåten till sommaren. Och visst känner man sig mer grå inombords på vintern. När sommaren kommer så återvänder även färgerna till ens själ, eller blir åtminstone mer lysande.

När jag skulle sjunga in låten så testade jag lite olika sätt att sjunga. Björn fastnade för ett lite mer lågmält, halvt viskande sätt. Och han hade rätt, det passar väldigt bra till den här låten.

Vilka saker skulle hamna på din lista över somrighet?

Tidigare inlägg om The Mood Elevators och våra låtar:
Om The Mood Elevators
Låt 1 - Vila
Låt 2 - Away From Darkness (Light)
Låt 3 - Kanske du och jag
Låt 4 - Grått kan vara vackert
Låt 5 - I Turn to You
Låt 6 - Aphrodite
Låt 7 - Empty Pockets

Bild
eget foto, fotograf Madeleine Sylvander

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer