Min intellektuella hjärnas irrvägar

Titeln på det här blogginlägget skulle kunna vara hela bloggens namn, för ämnena i den är minst sagt varierande. Jag skriver om det min hjärna är sysselsatt med för ögonblicket, helt enkelt. Och det kan vara nästan vad som helst. Jag är nyfiken, och med hjälp av internet letar jag ständigt vidare när jag får upp ett intressant spår i någon bok, artikel eller samtal.

Här kommer ett exempel på hur det kan gå till:

1. Min bonusdotter Clara hade varit på antikvariat Röde Orms stora bokrea och fyndat en bok från 1800-talet fylld av skämthistorier. När jag själv besökte bokrean ett par dar tidigare hade jag ratat alla äldre böcker eftersom det var så svårt att se på ryggarna vad de handlade om. Men nu ville jag plötsligt också ha 1800-talsböcker!

2. Återbesök på Röde Orms bokrea alltså. När jag anlände såg jag en man som gick och plockade ut alla riktigt gamla böcker ur hyllorna. Han bar på en stor hög. Jäklar, tänkte jag, nu missade jag möjligheten att få tag i nåt. Men jag gjorde faktiskt ett fynd. På en av de sista hyllorna jag kollade igenom (och det var många!) hittade jag en liten nätt bok som såg gammal ut. Det visade sig vara en förstautgåva från 1841 med en roman av Emilie Flygare-Carlén, Skjutsgossen. Jag kände till Carlén sen tidigare, när jag för tio år sen läste Rosen på Tistelön. Hon var en mycket produktiv och flitigt översatt författare under större delen av 1800-talet.

3. Samma kväll började jag läsa Skjutsgossen. En bit in i boken skildras en ångbåtsresa. Jag kom att tänka på C.J.L. Almqvists Det går an, som i början utspelar sig ombord på en ångbåt. Jag funderade över vilken av böckerna som kom först, och googlade. Det visade sig vara Det går an - den kom två år innan Skjutsgossen. Säkerligen hade Carlén läst den, för den var ett allmänt samtalsämne vid den tiden, skandalös som den var.

4. Jag googlade en stund för att hitta någon text som jämförde de två böckerna, eller åtminstone de två författarna. Då hamnade jag i boken Svensk literatur vid adertonhundratalets mitt, vilken skrevs 1903 av en man som hette Otto Sylwan. Han skriver utförligt om Almqvist, Fredrika Bremer, en friherrinnan Knorring - och så Carlén. Jag läste ett gott stycke i texten om Carlén, och blev mer och mer nyfiken på denne Otto Sylwan. Han verkade oerhört kunnig. Vad hade han skrivit mer?

5. Jag läste ett par biografiska artiklar om Otto Sylwan, och häpnade. Vad allt hade han inte hunnit med under sitt liv! Han måste ha varit välkänd i Göteborg under början av 1900-talet. Jag skrev ett blogginlägg om det.

6. Jag hittade sen en artikel av Otto Sylwan som heter Lyx och komfort: en kulturhistorisk vändpunkt från tidskriften Ord och Bild 1932. Det är en jätteintressant redogörelse för hur möbler, gatljus, drycker och annat blev mer och mer moderna under 1700-talet. Han nämner att det kom en ny syn på lyx såsom varande nyttig för samhällsekonomin. Innan dess hade man tyckt att det var moraliskt förkastligt, åtminstone för allmänheten (mäktiga personer hade däremot en plikt att omge sig med lyx). Ett tal av en man vid namn Anders Johan von Höpken nämndes. Talet hette Om yppighets nytta och är visst väldigt känt, i alla fall av historiker.

7. Jag ville se om jag kunde läsa von Höpkens tal i original. Jag hittade det inskannat från en bok tryckt på 1700-talet. Det var frakturstil och ålderdomlig svenska, men jag hade till min förvåning inte så svårt med det. Det som gjorde att det var jobbigt att läsa var att det var dåligt inskannat. Hälften av bokstäverna syntes inte. Jag hittade senare talet på Litteraturbanken i en väldigt läsbar version. Men för stunden övergav jag det hela och googlade efter mer information om talet.

8. Jag hamnade på en artikel av en idéhistoriker som heter Leif Runefelt. Artikeln heter Från yppighets nytta till dygdens försvar - den frihetstida debatten om lyx. I denna artikel, som är väldigt intressant, nämner han att han ska fördjupa en viss aspekt i "ett kommande arbete". Jag ville veta mer, nu!

9. Eftersom artikeln var skriven 2004 antog jag att det "kommande arbetet" nog har publicerats vid det här laget. När jag undersökte saken närmare hittade jag en hel bok av honom som behandlar den här tiden och debatten om lyx. Jag hittade boken på biblioteket och reserverade den genast.

10. Idag hämtade jag på biblioteket boken Att hasta mot undergången: anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830. Vi får se hur långt jag hinner i den innan jag förirrar mig in i andra artiklar eller böcker. (Har redan hittat en ny, intressant bok genom att läsa insidan av omslaget…!)

Länkar
-Röde Orms bokrea
-Skjutsgossen av Emilie Flygare-Carlén
-Otto Sylwans Svensk literatur vid adertonhundratalets mitt
-Mitt blogginlägg om Otto Sylwan
-Lyx och komfort av Otto Sylwan
-Tal, Om yppighets nytta av von Höpken
-Från yppighets nytta till dygdens försvar – den frihetstida debatten om lyx av Leif Runefelt

Bild
fotograf: Jörgen Nilsson