Bloggandet är inte längre min fokuspunkt

Under det här året har mina dagar liksom format sig runt mitt bloggande. Det har varit en konstant eftersom jag har gjort det varje dag. Allting annat har fått förhålla sig till det. Ofta har jag slagit mig ner vid datorn med en sorts förväntan. Nu ska dagens text skapas - det viktigaste idag.

Det är inte längre så. Jag bloggar visserligen varje dag fortfarande, men det som upptar en stor del av min energi är teckningskursen. Jag får ställa klockan tre gånger i veckan och gå upp tidigare. Det är uppgifter att utföra som har en deadline. Och min hjärna tränas i bilder och seende istället för i att skriva text.

Min man brukar säga att man ska passa sig för att utbilda sig - man kommer inte att vara samma person efter utbildningen som innan. Jag funderar varje vecka på att hoppa av teckningskursen för den är så utmanande för mig. Min hjärna måste lägga till massor av kopplingar för att jag ska kunna gå vidare. Om jag fullföljer har jag kanske förändrats. Det kan vara värt att gå kursen bara för att se vad som händer med mig.

Nu är vi inne på fjärde veckan och en utmaning har lagts till: Vår lärare har gjort nya grupper. Som tur är verkar den nya gruppen bestå av vänliga människor som inte vill krångla till uppgifterna.

Vi har kommit in på stilleben, och lär oss om komposition. Det är faktiskt kul, för det kan jag ju använda även i fotograferandet som är min ständiga bildmässiga hobby. Jag har lärt mig nya termer som "formriktning" och "spännpunkt". Och att kontraster inte bara behöver ha med ljus och mörker att göra utan även med mjukt/hårt, plant/ojämt, stor/liten osv.

En av gruppuppgifterna denna vecka är att ta tre föremål som representerar en själv och dela ett foto av dem. Sen ska de andra försöka säga vad som berättas genom bilden. Bilden ovan är mitt bidrag och ska visa tre intressen jag har. Få se om de andra kan gissa vad stenarna i skålen representerar. Det är ju inte jättetydligt att det är trumling, men jag ville inte flytta på trumlaren.

Tidigare inlägg om teckningskursen:
Start på Konstkurs grund
Jag tecknar en solros
Motstånd mot att teckna
Första gruppuppgiften
Jag kan inte längre skjuta upp saker

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Istället för sommarkurs i mörkrumsarbete

Bild
Idag skulle jag egentligen ha börjat en sommarkurs på Biskops Arnö folkhögskola, Fotografiskt hantverk - mörkrumsarbete och analogt fotografi . Jag bestämde mig redan för ett år sen för att jag ville gå den kursen när den kom nästa gång, och hängde på låset när ansökningarna öppnade för ett antal månader sen. Men nu är jag hemma istället. Vad hände? För det första är det så att jag har många motstridiga delar inom mig som vill olika saker. Vissa delar bokar in kurser, konserter och annat - och sen när det är dags så är det andra delar som tycker att det där verkar alldeles för besvärligt och dyrt. Jag har till exempel hoppat av många högskolekurser som ivriga delar av mig har sökt, utan att bry sig om att jag hade ett jobb att sköta jämsides. Jag har även stannat hemma då och då fast jag egentligen skulle gått på en konsert eller film. Detta var särskilt tydligt de år jag gick på Göteborgs filmfestival. Jag satt alltid och dreglade över festivalprogrammet och kryssade i en massa...
Läs mer

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer