Landerierna i Göteborg

Jag har sedan länge varit medveten om att det som idag är Göteborg innehåller rester av så kallade landerier. Ett av dem är Liseberg, på vars mark nöjesparken byggdes. En kvarlämnad byggnad från ett annat landeri finns nära Korsvägen på vägen upp mot Humanistiska fakulteten. Den har jag gått förbi många gånger och undrat vad ett landeri egentligen är.

Nu håller jag på och sätter mig in i det. Landerier var gårdar där marken arrenderades ut av Göteborgs Stad till olika framstående personer. Villkoret var att de skulle bygga fina hus och anlägga trädgårdar som kunde vara en prydnad för staden. Gårdarna liknade herrgårdar, men skillnaden var alltså att ägaren till gården inte ägde marken. Marken där husen byggdes och trädgårdar anlades var från början betesmark som Gustav II Adolf hade skänkt till staden när den grundades, eller strax efter.

Jag blev intresserad av landerierna efter att ha läst om 1700- och det tidiga 1800-talets Göteborg i Sophie Elkans John Hall: en historia från det gamla Götheborg. Stadsbiblioteket har en särskild avdelning för böcker om Göteborg, och där hittade jag amatörhistorikern Sören Skarbacks Göteborg: herrgårdarnas stad. Den handlar, namnet till trots, inte om herrgårdar utan om landerier.

Boken är intressant, och skriven på ett väldigt lättillgängligt språk. Det finns många bilder. Dock blev jag lite misstänksam när Skarback i en bildtext påstår att födelsedagar alltid var "ordentligt firade" i societeten i början av 1800-talet. Jag har uppfattat att det i första hand var namnsdagar man firade på den tiden, även om födelsedagsfirandet hade börjat i vissa kretsar.

Det finns en annan brist i Skarbacks bok, och det är att kartor saknas. Det är ju väldigt intressant att veta var i Göteborgs nuvarande tätbebyggelse landerierna låg. Under läsningen fick jag ständigt ta fram min iPad och titta på kartor där.

Därför blev jag glad när jag idag hittade en bok som är skriven av arkitekturforskaren och professor emerita Gunilla Ernhörning. Den heter Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Mängder av kartor finns i hela boken. Plus massor av andra bilder. Men givetvis är den boken mer "lärd" och därför tyngre att läsa.

Jag tycker de båda böckerna kompletterar varandra, och kommer nog att läsa dem omväxlande.

Landerierna finns kvar i massor av områdes- och gatunamn i staden: Kviberg, Kristinedal, Ånäs, Marieholm, Olskroken, Sävenäs, Härlanda, Bagaregården, Katrinelund, Burgården, Liseberg, Getebergsängen, Carlsberg, Johanneberg, Lorensberg, Kristinelund, Götaberg, Anneberg. Det är spännande att tänka sig att det levdes högreståndsliv i herrgårdsliknande miljö där en gång i tiden.

Länkar
-Presentation från Stadsmuseet om landerierna
-Mitt blogginlägg om Sophie Elkans John Hall
-Dick Harrison om födelsedagsfirande

Bild
eget foto

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Istället för sommarkurs i mörkrumsarbete

Den kreativa duon The Mood Elevators

Ett år som pensionär