Uppsala stadsbibliotek är en basilika


Uppsala stadsbibliotek

Jag befinner mig i Uppsala, och läser en bok om stadens historia. Där fick jag idag lära mig att Uppsala domkyrka är en basilika. Ordet betecknar tydligen en kyrka där mittskeppet - alltså den del som ligger i mitten och innehåller gången fram till altaret - är mycket högre än sidoskeppen och har egna fönster ovanför dem.

Jag kände mig nöjd med att ha fått denna kunskap, och lite duktig eftersom jag framgent skulle kunna peka på kyrkor och säga huruvida de är basilikor eller ej.

Senare på dagen gick jag till stadsbiblioteket. Jag botaniserade länge bland facklitteraturens hyllor, och slog mig sedan ner och läste i en halvtimme.

När jag tittade upp såg jag plötsligt: Biblioteket är format som en basilika! Det finns ett mittskepp som höjer sig över sidoskeppen och har egna fönster därovanför. När min blick föll på kortväggen längst fram insåg jag att arkitekten verkligen hade avsett att efterlikna en kyrka. Jag såg ett pampigt fönster ihopsatt av många rutor, vilket påminde om ett rosettfönster i ett kor.

Vid efterforskningar visade det sig att den som ritade biblioteket även ritade många kyrkor under sin livstid. Bland annat Immanuelskyrkan i Jönköping, som är ganska imponerande.


Immanuelskyrkan i Jönköping

Arkitekten heter Carl Nyrén och fick flera priser under sin livstid. Filmaren Sven Blume, ett av hans barnbarn, säger i en intervju att Nyrén gillade enkelhet: "Morfar var verkligen ingen vän av uppblåsta skrytbyggen." Intressant ändå att han gillade basilikans form så mycket att han använde den i en av sina egna skapelser. Basilikor är ju annars typexempel på skrytbyggen i form av katedraler.

Länkar
-Basilika enligt Wikipedia
-Carl Nyrén på Wikipedia
-Intervju med Sven Blume

Bilder
1. fotograf: Tore S, Google Maps
2. fotograf: Bengt Oberger, Wikimedia

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Istället för sommarkurs i mörkrumsarbete

Bild
Idag skulle jag egentligen ha börjat en sommarkurs på Biskops Arnö folkhögskola, Fotografiskt hantverk - mörkrumsarbete och analogt fotografi . Jag bestämde mig redan för ett år sen för att jag ville gå den kursen när den kom nästa gång, och hängde på låset när ansökningarna öppnade för ett antal månader sen. Men nu är jag hemma istället. Vad hände? För det första är det så att jag har många motstridiga delar inom mig som vill olika saker. Vissa delar bokar in kurser, konserter och annat - och sen när det är dags så är det andra delar som tycker att det där verkar alldeles för besvärligt och dyrt. Jag har till exempel hoppat av många högskolekurser som ivriga delar av mig har sökt, utan att bry sig om att jag hade ett jobb att sköta jämsides. Jag har även stannat hemma då och då fast jag egentligen skulle gått på en konsert eller film. Detta var särskilt tydligt de år jag gick på Göteborgs filmfestival. Jag satt alltid och dreglade över festivalprogrammet och kryssade i en massa...
Läs mer

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer