Årstafruns dagbok
Många har väl hört talas om att det finns en bevarad dagbok som fördes av frun på Årsta herrgård under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Märtha Helena Reenstierna beskriver där detaljerat livet på en herrgård. Man får också ta del av hur det gick till när adeln umgicks. Bellman förekommer här och där, vilket för mig känns lite absurt eftersom Bellman i våra dagar nästan är en mytisk person.
Lasse Widding populariserade Årstafruns dagböcker på 1960-talet genom att skriva ett par berättelser utifrån dem. Senare kom det ut en samlingsvolym som heter På Årstafruns tid. Den är slut från förlaget, men verkar finnas som ljudbok.
Jag läste Widdings bok för länge sen. Och sen gick jag omkring med en lust att läsa själva dagböckerna. Jag hittade för 15 år sen en bok på Stadsmissionen med utdrag ur dem. Men jag kände mig frustrerad över det knappa urvalet. "Tänk om jag kunde få tillgång till alla dagböcker! Varför ger ingen ut dem?" tänkte jag.
Senare hittade jag "Årstafrun Märta Helena Reenstierna" som sida på Facebook. Det är någon historieintresserad person som lägger ut dagboksanteckningar. Varje dag kommer något som Årstafrun skrev motsvarande datum. Jag läste inläggen under några år, men tröttnade. För de kommer alls inte i ordning, åren hoppar fram och tillbaka.
Häromdagen var jag inne på ett antikvariat i Uppsala. Där stod tre fantastiskt välvårdade halvfranska band av Årstadagboken. Den utkom 1946-1953 och är den mest omfattande version som hittills har utgivits. Böckerna är vackert satta och rikligt illustrerade. Jag var tvungen att köpa dem. Det spräckte min budget för november månad, och jag fick släpa på böckerna på olika tåg och spårvagnar. Men det var det värt.
Det går egentligen numera att läsa precis allt Märtha Helena skrev. Dessutom helt gratis. Nordiska museet har gjort de maskinskrivna avskrifterna av samtliga dagböcker tillgängliga online. Men det är bökigt att läsa på grund av ett otympligt gränssnitt. Kanske jag ändå tar mig an det nån dag.
Den allra första noteringen i den första dagboken är:
1773. den 3. Junii klockan 5. eftermiddagen döptes Secreteraren Henric Fought och dess frus Elsa Hommas Dotter som blef kallad H e n r i c a.
Faddrar voro.
Assessoren I Bergs Coll: Johan Hisinger
Secreteraren i Canceliet Samuel Uggla
Apothequare frun Vertmuller
och Mertha Helena Reenstjerna.
Den allra sista noteringen (av Märtha Helena själv) i den sista dagboken november 1839:
27.Onsdag. Nu var åter klart Solsken - Mamsell var i Logen och lät upväga sin kornhalm den Hon såldt till Kyrkovärden Nordström - Herr Lundberg läste för mig Aftonbladet om nuvarande Braheväldet.
Drygt ett år senare var Årstafrun död. Hon blev 87 år gammal.
Länkar
-Wikipedia
-Facebook
-Nordiska museet
Bild
eget foto
Ett fynd 🤩
SvaraRaderaÅ dessa blir jag sugen på att läsa. Tack fö tipset!
SvaraRadera