Prestationssamhälle eller välfärdssamhälle?

Jag stötte på två böcker nyligen som jag blev nyfiken på, och idag hämtade jag hem dem från biblioteket. De handlar båda två om vårt samhälle, men har olika infallsvinklar.

Den första boken är en antologi som heter Den kantstötta välfärden. Den tar avstamp i en 50 år gammal bok som heter Den ofärdiga välfärden och som var otroligt omdebatterad i slutet av 1960-talet. Den avslöjade brister i det socialdemokratiska projektet att skapa ett folkhem där alla hade det bra, och blev tydligen en kalldusch för politikerna. Boken jag har lånat kom ut 2017. Och forskarna kommer återigen fram till att välfärden har brister. Ingen har väl missat att stora grupper i samhället har halkat efter. Somliga menar att det är deras eget fel, men själv står jag inte på den sidan politiskt.

Den andra boken jag lånade idag är en dansk bok som heter Præstationssamfundet, dvs prestationssamhället. Den är skriven av en sociolog som undersöker hur den ökade förekomsten av depression förhåller sig till det ökande kravet på ständig prestation. Det finns kapitel som "Arbeta, arbeta - och lägg ner din själ i arbetet" och "Att göra sitt inre flexibelt". Det är ju (underförstådda) maximer som känns igen från arbetslivet. Det ska bli spännande att läsa boken. Som tur är kan jag läsa danska relativt obehindrat. Vet inte riktigt hur det kommer sig. Kanske har det nåt att göra med att jag som filmöversättare satt och bytte ut norska textremsor mot svenska under ett helt år.

Händelsevis kom båda böckerna ut samma år (2017). Jag tänker mig att de kan föra ett samtal med varandra. Vad är det för samhälle vi har och vad gör det med människorna i det? Kan det vara så att de ständiga kraven på prestation dels stöter ut och marginaliserar vissa människor, dels gör dem som försöker hänga med deprimerade?

Jag återkommer i frågan.

Bild
eget foto