Våren i mitt liv

Våren är en speciell årstid för mig. Jag är född på våren, kanske spelar det in. Den tid då vitsipporna blommar överallt älskar jag mest.

Det finns ett foto på mig och min mamma när jag är ett par år. Vi sitter i en vitsippsbacke och plockar blommor. Det fotot säger något till mig om mammas och min relation. Vi kunde tillsammans titta på blommor och andra saker i naturen, och hon berättade för mig vad allt hette och hur det hängde ihop. Vi upptäckte världen tillsammans. Men vi hade ingen varm relation till just varandra. Det har jag många gånger känt var en brist. Men jag har tänkt om lite på sistone. Jag värdesätter ju kunskap så högt, det måste jag fått av mamma.

Mamma ville egentligen bli lärare. Eller lärarinna, som det hette på den tiden för kvinnor. Nu blev det inte så, men hon passade alltid på att lära oss barn saker. Jag har fått för mig att hon fick det från sin pappa, som också var väldigt intresserad av världen runt sig. Det vill säga, tills han blev i princip döv av sitt arbete på den slamriga möbelfabriken. Men han läste tidningen noga. Jag och min bror brukade när vi var små sitta i hans knä och förtjust be honom berätta. Morfar klippte ur små lustiga notiser ur tidningarna som han sparade för att ha till hands för oss.

Men tillbaka till våren. Tavlan här ovanför heter just Våren. Den hängde som oljetryck i mitt barndomshem. Jag har sett den hela mitt liv och älskat den för dess björkar och vitsippor. För snart tio år sen fick jag se originalet för första gången. Det hänger på Waldemarsudde i Stockholm och är målat av prins Eugen. Det är den största konstnärliga upplevelse jag har haft i mitt liv. Att se varje enskilt penseldrag på duken ingav mig en helt annan känsla än jag haft av tavlans totalitet. Och på kuppen upptäckte jag en liten röd stuga i bakgrunden som jag aldrig lagt märke till förut!

Bild
-eget foto av prins Eugens målning Våren

Kommentarer

  1. Marcus Wensby7 april 2025 kl. 19:48

    Mamma och pappas tavla är oerhört viktig även för för mig.
    Nu har jag dess originalram men trycket är utbytt mot en affisch köpt just på Waldermarsudde.
    Så nu ser även JAG den lilla stugan (som jag inte heller såg förrän jag såg originalet).

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer