Valborg

Jag skrev igår om att vi behöver ritualer (länk längst ner). Idag är det Valborgsmässoafton, och jag har ett smörgåsbord av ritualer att välja på här i Göteborg. Vilket ska jag ta?

När jag bodde i Gislaved var det lätt. Jag promenerade alltid till sommarhemmet Holmen, där det var blåsmusik, vårtal, manskör, fika och scouter som bar facklor till brasan. Jag gick dit i ur och skur, det var en så stark tradition.

I Göteborg, med sin närhet till Bohuslän, är det inte lika självklart med Valborgsmässoeld, som enligt mig är kvällens höjdpunkt. I Bohuslän bränner man istället sina julgranar på påskafton. Inne i centrum är den stora publikmagneten Chalmers Cortège - ett slags karnevalståg med satiriska tablåer och dåliga ordvitsar. Det finns även en mindre känd parad av studenter mitt på dagen som är kopplad till mösspåtagning och vårsånger.

Det existerar en stor eld på kvällen i Slottsskogen, men jag har aldrig varit där. Jag har fått för mig att det är ett ställe för fulla ungdomar. De lär hållas i Azaleadalen, som är nåt hundratal meter från elden. (Det är för övrigt det Håkan Hellström sjunger om när han i sin låt Valborg kommer till orden "och i Azalea kan man inte undgå att bli kär".)

Jag skulle vilja ha blåsorkester, stor eld och manskör. Men det närmaste jag kommer den av mig eftersökta stämningen är en liten tropp av kristna ungdomar som sjunger vid en eld liten som en papperskorg. Det är vid Olles gård, som är på promenadavstånd från vårt hus. Kaffe med dopp serveras i en 1800-talsstuga med lågt i tak. Jag får tack vare det vibbar av Gislaveds Holmen, så det är dit jag går om en stund.

Glad Valborg på er!

Länk
mitt inlägg om ritualer

Bild
Valborg vid Olles gård, fotograf A-Marie Antonsson

Kommentarer

  1. Anders Forsström1 maj 2025 kl. 09:26

    Jag var igår på en grillkväll på pingstvännernas ställe Elim där det var en liten eld pch där vi fick hälsa våren välkommen. Vi sjöng de gamla sångerna Vintern rasat it och Sköna maj. Själv var jag med ien blåsorkester som pappa startade och vi spelade vid en eld på valborgsmässoafton. Jag är ku inte bekännande nu men respekterar de som har den tron.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer