Titta upp och se Venus!

Ikväll kunde man se planeten Venus lysa otroligt klart på himlen i väster. Jag såg den eftersom jag är astronomiskt intresserad. Men hur många gjorde det? Själv stod jag stilla med huvudet vänt upp mot himlen, stum av beundran. Jag såg ingen som verkade göra samma sak.

Just nu är Venus ovanligt stark. Den är flera gånger starkare än en stjärna. Den är som en Betlehemsstjärna, fast utan stall att lysa på. Jag tror ändå att det finns folk som skulle kunna tycka att det vore häftigt att se. Men ingen tittar upp. Utom jag.

Det är samma sak när det är en vacker regnbåge. Det är bara jag som står och glor i beundran. En enda gång kunde jag inte hålla mig, utan sa till grannen på bussen att det var en fantastisk regnbåge på himlen. Grannen höll med om att den var häftig. Men normalt sett delar jag inte med mig, fast jag skulle vilja. Jag är rädd för att inkräkta på folks behov av privatliv. Synd att jag inte är framfusigare, tänk vad mycket glädje och skönhet jag potentiellt skulle kunna sprida i världen.

Vill du se Venus just nu, så titta åt sydväst efter att solen gått ner och fram till halv nio på kvällen! Du kan även se den ljusstarka (men svagare än Venus) Jupiter vid den tiden ganska högt upp på himlen i typ söder, och sen den röda Mars längre åt öster.

Bild
Chat GPT med DALL·E

Kommentarer

  1. Anonym6 februari 2025 kl. 21:43

    Här har du en till som tittar fascinerat på Venus i kväll och allt som rör sig på himlavalvet. Det gäller även flygplan som skall landa på Landvetter och helikoptrar som skall landa på Sahlgrenskas tak. Allt ser man mycket tydligt från vån 8 på Guldheden!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En månad av skrivande

Bild
Sista dagen i januari månad. Dags att utvärdera min skrivarvana, inklusive mitt bloggande. Det har varit roligt att uppleva det positiva med att skriva. Innan jag började hade jag visserligen en önskan att skriva, men kände samtidigt att det bar emot nåt otroligt. Jag hade svårt att tänka mig att jag nånsin skulle tycka om det. Men det började hända redan efter några dagar. Det var väldigt förvånande. Jag hade trott att jag skulle behöva mer tid för att bryta igenom motståndet. Att det kanske skulle krävas några månaders idogt skrivande varje dag tills det gick lätt. Men tydligen fanns lusten där alldeles under ytan, redo att skjuta skott bara den fick lite näring. Samtidigt har jag gradvis känt att ett annat motstånd har dykt upp. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det, men det har att göra med den typ av texter jag har producerat. De har varit för bra, för ambitiösa. Men jag har ju tyckt om att skriva dem, så vad är problemet? Jag har heller inte precis slitit med dem i timtal...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer

Tankar om essäer

Bild
Igår var jag på Stadsbiblioteket. Jag passade på att låna en hel hög böcker som katalogiserats som "Essäer". Det var väldigt varierande typer av texter, måste jag säga. Jag är inte riktigt säker på att alla egentligen borde klassas som essäer, men de är inte skönlitterära i alla fall. En bok av Umberto Eco faller nog inom de vida ramarna för "creative non-fiction". En annan bok var Sigge Eklunds "Livets små njutningar: Somna med hund och 46 andra upplevelser som gör livet värt att leva". Jag hade varit lite nyfiken på den eftersom den tydligen har sågats av kritikerna. Det sämsta man kan säga om den är att den är ojämn. Många av de små betraktelserna är briljanta. Men andra verkar inte ha redigerats ordentligt, och då menar jag inte korrfel utan berättandet. Synd. Sigge Eklund är duktig med ord. En betraktelse slutar med att han känner att när han dricker en ouzo så har han "hela Medelhavet" i sin mun. Jag avskyr ouzo, men den skildringen gjor...
Läs mer