Verklighetsflykt
Idag lyssnade jag på SF-bokhandelns allra första podcastavsnitt från 19 juni 2012. Där intervjuas författaren Kristoffer Leandoer (uttalas 'leanDÅR') om sin fantasyroman "Namnsdagsflickan". Intervjun kommer in på ämnet verklighetsflykt, eftersom fantasy och science fiction ofta benämns som just det utifrån att den handlar om saker som inte kan hända. Leandoer säger inledningsvis så här:
Jag är helt för verklighetsflykt. Jag tycker att verklighetsflykt är jättebra. Jag vill absolut utnämna "Namnsdagsflickan" till verklighetsflykt. Jag hoppas att allt jag skriver är verklighetsflykt.
Det är ju lite grand att sticka ut hakan. Som de flesta andra så har jag gått och tänkt att verklighetsflykt är nåt dåligt, nåt man inte vill bli påkommen med att hålla på med. Kanske det är ok för barn, men absolut inte för vuxna. Men man kan alltså tänka tvärtom, att det är nåt bra.
Leandoer menar att allt som inte handlar om verkligheten exakt här och nu är verklighetsflykt, och säger att det håller vi på med hela tiden. Och det kan jag ju på sätt och vis hålla med om. Anta att jag just nu tänker på vad jag ska göra i sommar, och tittar på stugor att hyra online. Då befinner jag mig mentalt inte i verkligheten utan i en tänkt framtid. Jag vet inte om jag skulle använda ordet verklighetsflykt dock, för det handlar väl i det här tänka fallet om att ha lite framförhållning så att inte alla stugor tar slut. Eller är det faktiskt en flykt undan den trista vintern...?
Många skulle väl ändå hålla med om att allt läsande av skönlitteratur, och allt tittande på film som inte är dokumentärfilm, är en form av verklighetsflykt. Jag har nu i flera veckor tittat på "Downton Abbey", och gör det för att det är härligt att se dessa annorlunda miljöer och livsstilar. Hade serien skildrat nåt som var väldigt likt min egen vardag hade jag nog tyckt att den var tråkig.
Frågan är dock inte vad vi flyr från, säger Leandoer, utan vad vi flyr till. Det finns bra och dålig verklighetsflykt. Han menar att den mesta så kallat realistiska litteraturen (och här tar han deckare som exempel) förstärker de fördomar vi har om kön, klass och etnicitet. Medan i fantasy så kan våra slentrianföreställningar utmanas. Vi tänker "ja, det kanske kan vara så istället". Han säger sammanfattningsvis:
Bra verklighetsflykt tvingar en ju att just se sin egen verklighet och sin vardag med nya ögon och det är aktiverande. Med det blir man en intelligentare och moraliskt bättre och mer engagerad människa skulle jag säga.
Inte visste jag att det är det jag håller på med när jag läser SF och fantasy, haha! Med det sagt så finns det massor av åtminstone SF från förr som verkligen cementerar gamla fördomar. Jag håller på och samlar mig till att skriva en essä om kvinnosynen i SF. Den var inte så fin i genrens begynnelse.
Men tills vidare ska jag fundera mer på hur "bra verklighetsflykt" fungerar.
Länkar
-Wikipediaartikel om Kristoffer Leandoer, inklusive hur man uttalar namnet
-Namnsdagsflickan
-SF-bokhandelns podcastavsnitt nr 1 där Leandoer intervjuas
Bild:
Chat GPT med DALL·E
Bild:
Chat GPT med DALL·E
Kommentarer
Skicka en kommentar