Sju år till Scientologikyrkan

Jag förlorade sju år av mitt liv till Scientologikyrkan. 1983-1989 umgicks jag bara med scientologer, läste bara texter av grundaren L. Ron Hubbard och tänkte bara på hur jag skulle tillämpa läran bättre och omvända andra till den.

Jag levde i en avsnörd del av livet, i en annan verklighet. Det som fanns utanför scientologins värld nådde mig bara fragmentariskt. Jag uppfattade attentatet mot Reagan, mordet på Olof Palme och reaktorhaveriet i Tjernobyl eftersom det var överallt på löpsedlarna. Men i övrigt var det som att jag hade klivit ur samhället och levde någon annanstans. Jag avstannade i min kulturella utveckling under de här sju åren.

Att jag tänker på det här nu beror på att jag funderar över vilka svenska författare jag skulle kunna inspireras av som är jämngamla med mig, såna som har växt upp i samma tid som jag och därför influerats av den. När jag började googla och läste om dem som är födda samma år insåg jag plötsligt att de hade studerat, läst och skrivit och skapat kontakter i samhället under en tid då jag var borta från världen. De fick ett försprång rent tidsmässigt.

Nu finns det ju andra sätt att missa kulturell utveckling. Till exempel att födas in i en arbetarfamilj utan andra böcker än bibeln. Det hände mig också. Så jag har ett dubbelt handikapp där. Kanske är det en av anledningarna till att jag börjar skriva på allvar först nu. Jag har äntligen kommit ikapp.

Bild:
Chat GPT med DALL·E

Kommentarer

  1. Anonym11 januari 2025 kl. 19:45

    Både jag och Per blev berörda av det du skrev idag . Kanske beror din s k hetskonsumtion på att du vill ta igen allt du missat och komma i kapp dem som ligger före. Eller t o m köra om dem !

    SvaraRadera
  2. Lasse H1 april 2025 kl. 10:25

    Jag har studerat bilden till din text, "Dystert kursrum Scientology". Det är ju ett fascinerande konstver – gjort av "Chat GPT med DALL·E". Jag laddade ner det och förstorade det. Det är så mycket detaljer som är bra, stämningen och diset i lokalen, reflexerna i golvet, böckerna på den närmaste damens skrivbord, bokhyllona med likadana böcker, de stora fönstren... Men sedan börjar man se konstigheter: personen längst till vänster har konstigt huvud, i andra raden från vänster verkar det sitta fyra personer vid tre skrivbord, närmaste damens fingrar är lite slingriga, de många småfönstren är olika stora, mannen längst till höger, hur är det egentligen med hans ansikte, är händerna gipsade? – och den stora väggklockan! Mindre än hälften av siffrorna är riktiga siffror, fast det ser ut som om de är riktiga. Det är allt det som gör bilden gåtfull och spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Harriet Wensby1 april 2025 kl. 17:14

      Kul att du tittade närmare på bilden! AI-genererade bilder är ju fortfarande lite konstiga och det är fascinerande. Men konstigheterna försvinner mer och mer för varje ny generation av AI. Till slut är de ett minne blott. Kanske kommer då retronördar att vilja återskapa dessa saker medvetet...?

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer