Göteborg Film Festival

Igår tog jag med mig festivalprogrammet från GU när jag råkade gå förbi en packe på väg ut. Jag hade väl egentligen tänkt att strunta i filmfestivalen i år. Huvudanledningen är att jag och min man abonnerar på festivalens egen filmapp Drakenfilm, och där kan vi se festivalfilmer året runt, när vi vill. Förr var det ju en happening när det blev filmfestival, för den typen av kvalitetsfilm var inte så lättillgänglig. Det var liksom enda chansen under året, och man var jättelycklig över den. Men nu finns som sagt såna filmer tillgängliga hela tiden.

En annan anledning att hoppa över festivale: GFF går alltid i slutet av januari, alltså under den kallaste delen av året. Jag hatar att gå ut då. Jag minns hur jag frusit på väg till och från filmer under årens lopp. Och när man äntligen kommer in så får man stå och trängas i kö jättelänge om man vill ha bra platser. Det är nämligen inte numrerat. Ibland tar luften slut i foajén om det är en populär film och en salong med många platser.

Den riktigt stora vändpunkten kom med pandemin. Under 2021 visade GFF inga filmer alls på biografer. Däremot skapades en onlinefestival som man kunde se hemma. Så himla smidigt! GFF har sen dess fortsatt att ha en del av festivalutbudet online. I år är det 44 filmer som strömmas under elva dagar.

På sätt och vis saknar jag stämningen som följer på att många människor samlas och gör nånting kul tillsammans. Men det finns så mycket annat jag beger mig iväg för att göra med andra, så det är inte precis som att jag har dragit mig undan all kontakt med omvärlden.

Summa summarum: Efter att ha kollat i programmet så har jag bestämt mig för att köpa ett onlinepass för 395 kr och ha festival hemma i TV-soffan tillsammans med min man. Kanske dräller nåt vuxet barn in också.

En film ser jag väldigt mycket fram emot: "Imperiet", en fransk science fiction-komedi. Vi får väl se om den är bra eller om det är en kalkon. I vilket fall så har jag sen sett ännu en SF-film, och det är aldrig fel.

Länkar:
Filmen "Imperiet"
Göteborg Film Festival

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den kreativa duon The Mood Elevators

Bild
Sommaren 2004 mailade jag en massa killar på en dejtingsajt som heter Mötesplatsen. Jag skulle börja plugga i Stockholm under hösten, och jag letade efter killar som bodde där. Jag filtrerade fram killar i ett lämpligt åldersspann (minns inte vilket nu, men själv var jag 45 år), och som hade musik som intresse. Eftersom jag inte tycker om att dra ut på saker skickade jag mail till 33 killar på en gång. Låter kanske lite intensivt, men sån är jag. Och så skulle jag åka upp till stan några dar, och ville försäkra mig om att jag fick till några dejter. Sju killar nappade. Jag träffade tre av dem. En av dem jag träffade var en hobbymusiker som hette Björn. Han hade suttit i åratal framför datorn och gjort midi-musik och hade hundratals, om inte tusentals, låtar på hårddisken. Vi bestämde att han skulle skicka några låtar till mig. Kanske kunde vi skapa nåt tillsammans. Tycke uppstod, kan man sammanfatta det som. Vi gjorde massor av låtar ihop. Och vi blev ett par på kuppen. Vi var ...
Läs mer

Sheldon Cooper och jag

Bild
Här är jag 2013. Jag är så här glad för att jag har fått en T-shirt i födelsedagspresent med Sheldon från serien "Big Bang Theory". Det står "Bazinga!" på T-shirten eftersom det är ett uttryck Sheldon använder när han har lurat nån att gå på ett skämt. Det var ett bra tag sen jag såg den här TV-serien. Faktiskt så länge sen att det var på TV jag såg den, inte på Netflix eller nåt annat strömmande. Men jag minns min förtjusning över hur smart serien var. Det är väl för mycket sagt att jag identifierade mig med Sheldon, för han hade 187 i IQ och fick i slutet av serien Nobelpriset. Hur höga tankar jag än har haft om mig själv under livet så har jag aldrig inbillat mig att jag var ett oupptäckt geni inom teoretisk fysik. Men det var väl det att programmen var fyllda av referenser till science fiction, filmer och serietidningar - sånt som jag gillade fast jag hade fyllt 50. Sen bilden togs har jag dock blivit besviken på serien. Det gick i två steg. Första steg...
Läs mer

Ett år som pensionär

Bild
Jag i vårvintersolen Idag har jag varit pensionär i ett år. När jag nyligen hade gått i pension träffade jag en person som hade varit pensionär ganska länge. Jag frågade henne hur lång tid det tog för henne att hitta fram till hur hon skulle leva som pensionär. "Ett år", svarade hon. Jag har haft med mig hennes svar ända sen dess, och tänkt att efter ett år så vet jag. Och skjutit det framför mig. Senast igår trodde jag att jag bara hade varit pensionär några månader. Men det har faktiskt gått ett år nu. Och jag vet fortfarande inte. Den allra första tiden var jag hektiskt sysselsatt med att utforska allt som erbjuds gratis i Göteborg i kulturell väg. Det blev jobbigt, för det finns MYCKET! Till slut ställde jag in saker jag planerat att gå på. Sen började jag utöva en massa konstnärliga hobbies. Jag målade, gjorde collage, fotograferade, gjorde musik och trumlade stenar som jag hittat längs vägkanter. Det är ju sånt man säger att man ska göra när man blir pensionär...
Läs mer